Min vän
Dominik Henzel beställer alltid spansk korv av mig när jag är i Barcelona. Sk Butifarra. Jag orkar oftast inte köpa åt honom för han preciserar aldrig vilken typ av Butifarra han vill ha. Jag får alltid direktiv i stil med, "överaska mig". Saken är den att det finns så oerhört många olika butifarras. I princip skulle jag kunna gå ner till slaktaren med min smutstvätt och be honom packa en butifarra av den. Men när jag var nere nu senast så gav jag i alla fall mig in i korvträsket och letade upp några skinnhöljen som verkade goda.
Sen började korvarnas annorlunda resa hem. Jag hade bara handbagage. Alltså uppstod diuskussionen om dessa korvar var en flytande produkt eller inte. Vid incheckningen sa dom att det var 50-50 om det skulle gå men eftersom det var katalansk butiffara så erbjöd dom mig att checka in korvarna gratis och separat om jag skulle få problem. Den katalanska
säkerhetspolisen klämde och kände på korvarna. Jag skulle själv vilja påstå att dom är mer eller mindre flytande. Vi pratar inte gammal trött Denniskorv från ICA nu utan katalansk lös-mojs i skinn. Men katalanerna vid röntgenapparaten var av annan uppfattning. "Nä du, det här går nog bra" Katalansk korv får bäras i handbagaget. Katalansk korv är hur rinnig den än må vara... fast. Katalansk korv kan aldrig utgöra ett hot. I klartext. Katalansk korv är inte
Semtex.
När jag kom hem så kom vi överens om att Dominik skulle hämta upp sin korv i recptionen på Dramaten. En värdig avslutning på transporten hem. Men innan korven kom dit så fick den också skaka hand med
Ernst Kirchsteiger och vara med i en
radiosändning hos Radio Rix där den stiftade bekantskap med Johan Ulveson, Magnus Uggla och Gert Fylking & com.
Nu har Dominiks "vip celebrity sausages" äntligen kommit hem till Dominiks kylskåp och jag hoppas dom smakar. Jag undrar hur dom smakar? Kanske jag får köpa med några egna nästa gång.
Visca Butifarra, Visca Catalunya