Idag filmade jag i en fantastisk villa utanför Göteborg. Den låg vid havet och inget i huset såg ut som det brukar. Bäst var en elektronisk gardin i sovrummet som innebar att glasrutan blev vit när man tryckte på en knapp. Även i garaget gjorde jag fynd. Bla denna Ulf Lundell som hängde på väggen vid bildäcken. Vad säger Ulf om detta?
7 kommentarer:
Ser dig i "Hjälp" just nu. Rackarn vad irriterande din rollfigur är idag!
haha det va möjligtvis inte i västra göteborg åt frölunda hållet för ja tror dom stulit dom där kundkorgarn på vårat maxi haha ;D
frågan är ju varför ni satt och fikade i garaget...?
Jag vet inte vad Ulf Lundell säger, men konstvetaren Sinziana Ravini skrev följande i Göteborgs-Posten när hans konst ställdes ut i Göteborg förra sommaren.
"Pistoler, pinuppor, skyskrapor, kopulerande hästar och stridsflygplan. Att kliva in i Ulf Lundells senaste utställning på Vasa konsthall, är som att kliva in i en manlig fantasi. En fantasi som varken ironiserar eller ursäktar sig själv. För vad skall man annars säga om titlar som: Man discovering the ever present cock in himself, Homo potentatis och Fuck Art, Let's Fuck.
Det är naket och burdust. Men också mycket kärleksfullt. Utställningen är som ett stort mausoleum över rock och författarhjältar som gått en för tidig död till mötes: Arthur Rimbaud, Elvis, Jack Kerouac och Sid Vicious. Därutöver lindas kollagemålningarna in i rep som för tankarna till såväl varvsarbetare som bondage. Att Lundell rent målartekniskt även valt att flörta med machokonstnärer som Jackson Pollock och Yves Klein, båda lika hårt kritiserade av feministiska rörelser, den förstnämnde för att ejakulera fram sina färger och den sistnämnde för att trycka fram den genom påmålade kvinnokroppar, som således reducerades till redskap. Det vore lätt att sätta Lundell i samma fack, att än en gång angripa honom för bejakandet av en heteronormativ machokultur. De som fortfarande gör det bör gå till sidan 482 i Månpocketutgåvan av Saknaden. Här kan man hitta samma feministiska övertygelse som Strindberg besatt i sina bästa stunder.
Lundells utställning förtjänar många när- och omläsningar. Lundell ägnar sig varken åt Warholska hyllningar av masskulturen eller åt en romantisering av undergroundkulturen. Han om någon vet hur lätt det alternativa populariseras, och i och med detta desarmeras.
Här och var, bland Lundells ikoner skymtar man utrivna rubriker som "Mette Marit skiljer sig" och andra icke-nyheter. Utställningen kan därför inte ses som något annat än en mediekritisk bildexorcism. Ett äckel över kvällstidningarnas snuttifiering av människan och ett försök att höja hennes värde."
mork sa...
frågan är ju varför ni satt och fikade i garaget...?
Svaret: Dom var i göteborg, det regnar jämt. Och villan va inspelningsplats.
Till Anyonym som jobbar på Maxi Högsbo, vem e du? det gör ju jag med :)
Det är en väldigt intressant frukost med alla nödvändiga attiraljer för en god frukost PLUS en jättebalja med Salsasås???
Skicka en kommentar