fredag, november 09, 2007

Johan 14 år

Igår lät det som jag var i målbrottet på scenen. Redan i första scenen sprack min röst av förkylningen och jag fick några målbrottstuppar. Låt mig säga så här. Det är inte i min karaktär att ligga i målbrottet. Jag spelar en oerhört pompös herre och min pondus försvann i ett slag när rösten svek mig. Istället började jag försöka tala med djup röst precis som barn gör när dom leker vuxna. Inte så lyckat. Låter ju mest larvigt. Sen tog jag med mig honungsvatten in på scenen istället. Kände mig som fjollig Elaine Paige med mina koppar utplacerade här och var. Dessotom var jag ofräch med febersvettiga kläder. Tur att man står några meter från publiken. Jag kände mig som ett svettmiffo med issues där på scenen igår. Hoppas att jag är bättre ikväll. Just nu är rösten helt borta. Dags för mer honungsvatten. la la la al la laaaaa.

1 kommentar:

Mattias sa...

Ha ha...svettmiffo. Det var en rolig beskrivning. Jag kände mig ungefär likadan idag. Dock utan att stå på scen. Bara den isande känslan av att komma inomhus efter en snabb cykeltur i höstkylan...man blir lite paranoid...