onsdag, september 19, 2007

Jag är märklig

Jag körde stand up på Norra Brunn igår. Det gick. Det är verkligen märkligt att jag kunde koppla bort alla privata funderingar, stänga av mitt privata jag och istället bli glad och uppsluppen. Jag körde väl en 45 minuter med lite publiksnack i början. Jag blev vaken och glad när jag stod på scenen. Jag märkte efteråt att jag inte vid något tillfälle hade tänkt på allt det jag normalt går och funderar på. Min sorg. Allt. Borta. Under 45 minuter. Igår fanns bara jag på scenen och publiken framför mig. Jag trodde inte det skulle vara så. Jag ligger ju ganska nära mig själv när jag gör en stand up. Det är inte mitt privata jag naturligtvis men... nära. Personligt men inte privat kan man säga. Jag har ju konstaterat tidigare här att jag kan spela under extraordinära omständigheter men då var det frågan om en inrepeterad pjäs. Ett upplogat spår som jag kunde gå. Det fanns ett räcke att hålla sig i. Att göra en Stand up är inte samma sak. Det kräver en betydligt större flexibilitet och vakenhet. Man måste lyssna lite mer och man måste kunna ge respons på kommentarer. Jag hade aldrig klarat att köra en stand up då den 6 sept. Aldrig. Men igår gick det igen. Jag har de senaste veckorna allvarligt funderat över om jag verkligen skulle ställa mig på en stand up scen igen. Jag har inte skrivit ett skit. Jag har inte känt någon som helst lust. Jag har inte känt mig levande på det sättet som jag brukar, så det var en stor upplevelse för mig att gå upp igår och märka att jag har det kvar... förmågan. Det har jag. Glad som fan för det. Lägger upp ett klipp här med lite småsnack jag körde innan jag drog mitt material. Om det nu kan vara av intresse.

4 kommentarer:

Annica sa...

Hej Johan!

Visst är det av intresse! =) Och tack för att du skriver som du gör! Jag har nyss hittat hit (via Schyfferts blogg) och jag är så glad för att du är så pass personlig när du skriver. Det är intressant att få någon sorts bild utöver den Rheborg man ser på film, TV och med Killinggänget.

Roligt att du fick en kick av Stand up-en. Och jag förstår att det känns tungt nu (och om inte tungt så iallafall annorlunda) nu. Jag beklagar sorgen.

Kram, Annica

norrpan sa...

Vilken sorg? Har något tråkigt hänt? Jag är ny här och vet ingenting.

hs sa...

norrpan: ett tips kan ju vara att läsa tidigare inlägg.

M sa...

Självklart har du förmågan kvar. Du är sveriges bästa komiker. Kommer alltid att vara.

Jag beklagar sorgen jag med och håller med första inlägget om att det är bra att du är så personlig.
Kanonblogg. Ha det gott.