måndag, oktober 01, 2007
Scenbyten
Jag har svårt att köpa scenbyten på teatern. Alltså när ridån går för och det ställs upp en ny scenbild. Alternativet är att det blir svart och så ställs en ny bild upp. Jag har varit på två föreställningar den senaste tiden. Rivierans Guldgossar på Cirkus och nu senast Macbeth på Dramaten. Två fina uppsättningar men dom led båda av sina blackouts och ridådrag. Jag vet inte om jag har rätt eller om jag fått en hangup bara. Jag kanske förstört mitt tålamod med förmycket film så att jag inte längre fixar avbrott. Men jag kan inte hjälpa det. När ridån gick igen på Dramaten så for min blick ner på klockan och där skall den fan i mig inte vara. Illussionen försvinner och tempot sänks. Jag kan ju hålla med om att det blir en liten effekt när man öppnar ridånigen men den toppar inte effekten av att åskådaren är kvar i berättelsen. Macbeth har en väldigt fin scenografi men dom har ju snurrscen. Kan man inte använda den? Det går säkert att spela Macbeth utan ridåkarneval. Kanske. Jag vet inte om det blir bättre men jag misstänker att man skulle hålla publiken kvar i större utsträckning. Kanske. Vad vet jag? Jag vet bara att jag tappade fokus. Jag satt och tänkte. "Jaha, såhär var det förr. Det ska va som förr... varför då?" Annars var det toppen. Börje Ahlsted växte i mina ögon. Har mest sett honom som en egopajas men han var grym igår. Riktigt jävla bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
En produktion som löste det där med scenbyten mycket elegant var i mina ögon Les Misérables (första London-uppsättningen). Byten skapade av Trevor Nunn och John Napier som ju båda också har "riktig" teater hos RSC och andra på sina meritlistor.
En liten komiker här bokmärker din sida. Roligt att kunna följa just dig.
www.cmj.blogg.se
du borde ga pa teater i goteborg, de ar valdigt bra pa smarta scenlosningar dar!
Skicka en kommentar