Mannen i fönstret

Helt plötsligt känns det som om jag befinner mig inne i dekoren till en Aldomovarfilm. Det är ljummet i luften och miljön blir nästan som en kliché. Allt på en gång. Det är för mycket. Speciellt mannen i fönstret ovanför mig är over the top. Eller som dom skulle säga på en reklambyrå om jag hade visat dom bilden som en förlaga till något projekt "...det är lite väl tycker vi men det vore kul om det var VD:n som stod där. Kul cameo. Cloettas VD står och målar. Då är det ok. Det är bra reklam. Subtilt. Bra utgångsläge inför Guldägget. Kör på det. Snubben är ok om det är Cloettas VD. Annars får det vara"

Det är lite grafitti här. Lite träd, lite vespor och så den där jävla snubben i fönstret. Mannen i förnstret. Ett gayromantiskat drama av Johan Rheborg. Nej. Inga gaydramer. Ingen VD. Mannen i fönstret är uppenbarligen mycket väl medveten om hur han syns och i vilken kontext som han syns. Han står där och är tourist-friendly. Han har säkert betalt av Barcelona stad. Han måste göra åtta timmar i fönsteret varje dag. Det är hans jobb. Så bestämmer jag att det är. Jag vet inte åt vilket håll jag skall gå. Hem och skriva blir det inte. Kanske lite vin igen... så får det bli.